Bättre nät

Vi har miljardsatsat på ett bättre nät

Tele2 och Telenor har, genom det gemensamma bolaget Net4Mobility, genomfört en miljardsatsning för att förstärka det gemensamma mobilnätet i hela Sverige. Resultatet blev bättre samtalskvalitet och stabilare surfupplevelse.

Vi var först i Sverige med ett nationellt 4G-mobilnät och fokuserade då främst på att bygga täckning och kapacitet där människor bor och arbetar. 2014 tog vi nästa steg för ett mobilnät som ger uppkoppling och samtalstäckning oavsett var våra kunder befinner sig.

En stor skillnad är att yttäckningen har ökat till 90 procent av landets yta. En särskild satsning har gjorts för att väsentligt öka täckningen i norra Sverige, där antalet basstationer i Västernorrland, Västerbotten, Jämtland och Norrbottens län har ökat med drygt 140 procent. I övriga delen av landet ökade antalet basstationer med cirka 40 procent.

Nu tar vi nästa steg i utvecklingen och har under 2016 fördjupat samarbetet med Telenor genom att bygga ett gemensamt 5G-nät. Fortsättningen på samarbetet är en naturlig väg eftersom det gemensamma 4G-nätet kommer att ligga som grund för utbyggnaden till 5G-teknologi. 

Så funkar 4G-nätet

Vad är det egentligen som påverkar hastigheten i 4G-nätet? Det är nog en fråga vi alla ställt oss, speciellt när vi upplevt att surfen går lite långsamt. Vår teknikexpert, Björn Lindberg, har svaren:

Vi delar alla på nätet

4G-nätet är uppbyggt av så kallade basstationer, där varje basstation täcker en viss geografisk yta. På Tele2 kallar vi dessa områden för täckningsceller. Om det finns många användare samtidigt i en specifik täckningscell så kan upplevelsen vara att hastigheten för surfen går ner. Detta beror på att varje täckningscell har en viss kapacitet. Om bara en användare befinner sig i cellen får den all kapacitet, men är vi flera i samma cell får vi dela. Oftast är belastningen högst på kvällstid då många kopplar upp sig.

Var du befinner dig påverkar surfhastigheten

Var vi befinner oss i en täckningscell påverkar också hastigheten vi upplever. Generellt kan man säga att ju närmare basstationen vi befinner oss, desto högre hastighet får vi. Befinner vi oss i cellens mitt kan vi uppleva datahastigheter på upp till hela 80 Mbps (4G) eller 340 Mbps (4G+). När vi däremot befinner oss i cellens ytterkant så prioriteras istället att användaren får en stabil uppkoppling och då sjunker datahastigheten.

Din närmiljö spelar in

Många har nog sitt favorithörn i lägenheten eller en speciell bergsknalle på landstället. Sanningen är att vår närmiljö i alla högsta grad påverkar vilka surfhastigheter vi kan få. Nätets topphastigheter uppnår vi när radiomiljön är som mest gynnsam och täckningscellens belastning är låg. Oftast når vi högst datahastigheter när vi är utomhus i öppna miljöer. Är vi däremot inomhus så kan exempelvis tjocka väggar, materialval på huset och fönster vara ett stort hinder för radiovågorna, men även djupa dalar och höga berg utomhus kan påverka surfupplevelsen. 

Olika frekvensband ger olika förutsättningar

Många av våra basstationer har flera olika parallella frekvensband installerade, exempelvis 900 MHz och 2600 MHz. Låga frekvenser når längre och tränger oftast bättre in inomhus och ger vad vi kallar djuptäckning. De höga frekvensbanden ger högre topphastigheter men inom ett mer begränsat täckningsområde nära siten (basstationen). Radionätverket flyttar ibland användarna mellan de olika frekvensbanden för att ge varje användare så bra förutsättningar som möjligt och för att fördela belastningen mellan banden.

Olika mobiler har olika prestanda

Olika terminaler (smartphones/surfplattor/trådlösa modem etc.) är olika bra. Vissa modeller ger större chans att uppnå riktigt höga datahastigheter och en del modeller klarar inte alla frekvensbanden vilket påverkar prestandan. Under 2016 har vi aktiverat en funktion som heter CA (Carrier Aggregation). Det gör att vissa terminaler, som har stöd för CA, kan koppla upp sig mot flera frekvensband samtidigt vilket ger högre datahastigheter.

SVÅRT ATT HÄNGA MED?

Få koll på telekomspråket med vår ordlista.

Basstation - Är en plats (bas) för en specifik basstation som ger mobilnätet täckning och kapacitet i den specifika täckningscellen. Kan också kallas för "site".

Täckningscell – Det geografiska område som en basstation täcker.

Datatakten – Den hastighet som data laddas ner eller upp med. I räkneexemplet ovan syftar vi främst på nedladdningshastighet.

Mbps – Megabit per sekund, måttet för att mäta datahastighet med.

MHz – MegaHertz, måttet för att mäta frekvensen av radiovågorna per sekund.

Radiomiljö – Den miljö som mobilanvändaren befinner sig i. Det kan vara på kontoret, i sommarstugan eller i tunnelbanan. Exempel på radiomiljö med bra förutsättningar för att få ut en hög surfhastighet är utomhus och nära en basstation. Exempel på sämre radiomiljö är inomhus i en byggnad med tjocka betongväggar och få fönster.

Robusthet – Stabil signalstyrka

Terminal - Med terminal syftar vi på den utrustning som kan sända och ta emot mobilradiosignaler, till exempel en mobiltelefon eller ett modem för mobilt bredband.

Tele2s täckningsexpert reder ut begreppen

Det rapporteras mycket i media om såväl surfhastigheter som täckning runt om i Sverige. Täckningsfrågan är komplex, och det kan vara svårt att hålla rätt på hur allting fungerar. För att göra det enklare för dig som kund så har vi bett Tele2s täckningsexpert Björn Lindberg att reda ut begreppen. Björn passar också på att förklara varför vissa kan uppleva att det går snabbt och andra tycker att det går långsamt när man mobilsurfar och vilka faktorer som kan påverka täckning och surfhastighet.

Bygga Basstation
- så går det till

I Sverige finns tiotusentals basstationer utplacerade för att ge oss uppkoppling både för telefoni och för internet. Här svarar Tele2:s nätchef Björn Lindberg på några frågor och berättar om hur det går till då en basstation byggs och hur de fungerar.
Intervju med Björn Lindberg, Nätchef på Tele2

Hur identifierar Tele2 när en basstation bör byggas och var den bör ligga?
– Vi övervakar nätet i realtid och kan på så sätt se olika trender i användarmönster. Det kan vara allt från att trafiken ökar till att vi får in rapporter från kunder om begränsningar i nätet. Det kan också röra sig om nya bostadsområden som byggs och som kan begränsa signalerna till och från existerande basstationer. Baserat på alla informationskällor ser vi över vilka åtgärder som bör tas och om det behövs en uppgradering av utrustningen, en justering eller om vi behöver börja arbetet med att bygga en helt ny basstation.

Behövs det bygglov då en ny basstation ska byggas?
– Ja, naturligtvis. Först och främst handlar det att ta kontakt med den som äger marken för att komma överens om utformningen av en ny basstation. Dessutom söker man bygglov hos kommunen. Parallellt med det söks också andra tillstånd hos militären och handlar det om ett torn eller mast så behövs det även tillstånd från Luftfartsverket. När alla tillstånd är klara sluts ett avtal med fastighetsägaren och därefter kan vi börja bygga.

Hur fungerar själva bygget?
– Om vi pratar om basstationer som sitter i en mast så handlar det till en början om att gjuta en stabil grund och förbereda för att resa masten, som kommer i sektioner och sedan monteras ihop på plats. Helst vill vi såklart att det ska vara enkelt att ta sig med bil eller lastbil till den tänkta byggplatsen, men ibland är det mer svårtillgängligt och då får vi använda båt, helikopter eller annat för att få utrustningen på plats.

Hur lång tid tar det?
– Om allt är förberett med tillstånd, avtal och gjutning av grund för en mast så brukar själva monteringen vara klar på en dag.

Hur drivs basstationerna?
– Våra basstationer drivs med elektricitet och det är också dragningen av elektricitet som kan vara det kostsamma vid uppförandet av en ny basstation. Ibland ligger platsen nära befintligt elnät och då kopplar vi upp oss där, men de gånger vi sätter upp en basstation på mer avlägsna platser kan det vara så att vi får vi dra egna elledningar och det arbetet kan kosta miljonbelopp.

Så när basstationen är på plats och elektriciteten är dragen så kopplas basstationen ihop med övriga nätet?
– Precis, helst vill vi koppla på det befintliga fibernätet och det gör vi så ofta det går. Om det saknas så skjuter vi parabollänk till närmsta uppkopplade basstation och blir en del av nätet på det sättet.

Hur stor del av Sverige täcks av Tele2:s nät?
– Idag täcker vi 90 procent av Sveriges yta, men en ännu viktigare siffra är att vi idag har 99,9 procents täckning när det gäller befolkningen.

Finns det några risker då det gäller basstationer?
– Man brukar säga att tre till fyra meter direkt framför en basstation är strålningen hög. Därefter minskar den dramatiskt. Vi är noga med att uppmana allmänheten att hålla sig på avstånd från våra stationer. Vår personal som arbetar i direkt närhet med en basstation är välutbildade när det gäller säkerhet och då ett arbete ska utföras så stänger man helt enkelt av basstationen tills arbetet är slutfört.

Hur ser framtiden ut för basstationer?
– Vi kommer alltid att behöva basstationer för att säkerställa täckningen och i framtiden kommer vi också att behöva använda oss av fler frekvenser. Vi är också noga med att kontinuerligt läsa av den information vi får ut av vår befintliga utrustning. Det gör att vi kan uppgradera med både ny hård- och mjukvara och på så sätt ha rätt utrustning på plats för att leverera ett väl fungerande nät som tillgodoser våra kunders behov. Vad gäller resan mot 5G så är det något som vi är väl förberedda på och som mer handlar om att byta ut befintlig utrustning än att bygga nya basstationer, säger Björn Lindberg.

  • Nya basstationer

    Bygget av fler basstationer för bättre yttäckning pågår för fullt.

  • 4G eller LTE

    4G-nätet hanterar bara datatrafik, vilket gör uppkopplingen stabilare och snabbare. Tekniken bakom heter LTE (Long Term Evolution). Med 4G surfar du normalt i en hastighet på 20-40 Mbit/s. På vissa platser där hela tre olika frekvensband kombineras med Carrier Aggregation kan du surfa upp till 340 Mbit/s. Tele2 bygger 4G-nät med Telenor 4G-nätet har idag 99,8 procent befolkningstäckning samt en yttäckning på 90 procent.

  • 3G eller UMTS/HSPA

    3G-nätet hanterar både samtals- och datatrafik och du surfar i hastigheter upp till 25 Mbit/s. Teknikerna bakom 3G heter HSPA och UMTS, där HSPA ger den snabbaste dataöverföringen. Tele2 äger, driver och bygger ut sitt 3G-nät med TeliaSonera via det gemensamma bolaget Svenska UMTS-Nät AB.

  • 2G eller GSM

    2G-nätet används primärt för samtalstrafik. I samband med utbyggnaden av 4G, slog Tele2 och Telenor samman sina 2G-nät vilket ledde till en ökning av antalet basstationer och gav en befolkningstäckning på 99,8 procent. Arbetet med att förbättra täckningen fortsätter nu med utbyggnad av fler basstationer. Vårt nät täcker idag 90 procent av landets yta och vi har gjort en särskild satsning med ökat antal basstationer i norra Sverige. 

HD Voice

Kristallklart ljud med dubbel röstkvalité

Hur FUNGERAR HD VOICE?

HD Voice ger ett kristallklart ljud och dubblar röstkvalitén. Med HD Voice reduceras störande bakgrundsljud vilket gör det lättare att kommunicera i bullriga miljöer, blåsiga landskap och på högljudda arbetsplatser. 

Alla våra kunder har kostnadsfri tillgång till HD-voice via 3G-nätet. HD-voice fungerar även med vår växeltjänst Tele2 Växel.

HD Voice aktiveras automatiskt när:

  • Både du och den du ringer har en telefon med stöd för HD-voice.
  • Båda partnerna i samtalet har Tele2 eller Comviq som operatör.
  • Samtalet sker i 3G.

Vilka mobiltelefoner har stöd för HD Voice?

I princip alla telefonmodeller som säljs idag har stöd för samtal i HD-kvalité. Har du en smartphone tillverkad från 2010 och framåt har du med all sannolikhet stöd. Alla telefonmodeller i Tele2s nuvarande sortiment har stöd för HD Voice.

Mobiltelefoner i vår webbshop