Drönare kan möjliggöra effektivare räddningsinsatser

Drönare, eller obemannade luftfarkoster (Unmanned Aerial Vehicle - UAV), har gått från att vara enkla experiment till att bli avancerade verktyg inom både militär och civil användning. I Sverige är det Transportstyrelsen som reglerar drönartrafiken. 

Idag är det tillåtet att flyga när drönaren är inom synhåll för piloten, så kallad Visual Line Of Site. Det finns också specifika avståndsregler som måste följas, till exempel att inte flyga högre än 120 meter över marken. 

Everdrone räddar liv med drönare

Everdrone var det första företaget i Sverige att få tillstånd från Transportstyrelsen för att utföra flygningar utanför synhåll (Beyond Visual Line Of Site - BVLOS) med drönare som kontrolleras och övervakas via mobilnätet.  

Vid plötsligt hjärtstopp är varje sekund avgörande – endast en av tio överlever utanför sjukhus. Med snabb hjärt-lungräddning och en hjärtstartare kan överlevnadschansen öka till 50–70 procent, men den minskar med 10 procent för varje minut som går. 

När larmet går lyfter drönaren och navigerar autonomt via satellit och kameror till olycksplatsen. För att uppfylla säkerhetskraven står den i ständig kontakt med en markcentral via mobilnätet, där en operatör övervakar och vid behov tar över styrningen. Operatören bekräftar också leveransplatsen och ser till att utrustningen vinschas ned säkert. Ett uppmärksammat fall var livräddningen av en 71-årig man i Trollhättan som hade drabbats av plötsligt hjärtstopp, i december 2021. 

Utmaningar med att styra utom synhåll 

För att effektivt kunna inspektera olycksplatser med drönare krävs att drönaren även kan styras på avstånd baserat på vad den ser. Att skapa lösningar för detta har stora utmaningar. Dessa flygningar kräver avancerad teknik som pålitliga kommunikationssystem, positioneringssystem och sensorer för att navigera och övervaka drönarens omgivning. Eventuella tekniska fel kan leda till förlorad kontroll över drönaren. 

• Postitioneringsutmaning  De satellitbaserade positionerinsgsystem (Global Navigation Satellite Systems – GNSS) som har global täckning är det amerikanska Global Positioning System (GPS), det ryska Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (Glonass), det europeiska Galileo och det kinesiska Beidou.    Störningar i dessa har blivit ett växande problem och kan påverka både civila och militära tillämpningar. De kan orsakas av naturliga orsaker som solstormar och atmosfäriska störningar, men också mänskliga orsaker som avsiktliga störsändare (jammers) som används för att blockera satellitsignaler.   

• Kommunikationsutmaning  Enligt EU-regler och Transportstyrelsens riktlinjer får drönare i den öppna kategorin inte flyga högre än 120 meter över marken. Detta är för att säkerställa säkerheten och undvika konflikter med bemannade flygfarkoster. Samtidigt finns regler på hur nära människor man får flyga. En drönare som tillhör klass C2 skall hålla ett säkerhetsavstånd till obehöriga personer på 30 meter i normalt flygtillstånd. Men mobilnätens täckning kan variera med höjden. Generellt sett är mobilnät designade för att ge bästa täckning nära marknivå, vilket innebär att signalstyrkan kan minska på högre höjder. Detta kan påverka drönarens förmåga att upprätthålla en stabil kommunikationslänk. 

EU driver frågan kring drönare i europeiskt luftrum 

U-Space är ett initiativ inom EU som syftar till att skapa en säker, effektiv och säker tillgång till luftrummet för ett stort antal drönare genom att använda digitalisering och automatisering. Sverige är del i att driva utvecklingen. Just nu pågår flera spännande projekt där man utnyttjar drönare som inte bara flyger autonomt utan som kan styras från operatör utom synhåll. 

• Under 2022 blev Sjöräddningssällskapet SSRS först i Sverige med att få tillstånd att flyga drönare enligt ett nytt regelverk som tillåter flygning bortom synhåll (BVLOS). Detta möjliggör mer omfattande användning av drönare i sjöräddningsoperationer. Sedan november 2024 finansieras vidare utveckling av lösningen av Vinnova. Syftet är att genomföra uppdragen uppkopplade mot mobilnäten för att säkerställa positionen och minska risken för manipulerade GNSS-data, samordna insatsen genom att utnyttja olika resurser och bibehålla kontakten med drönaren för att få en lägesbild. 

• Tidig lägesbild från drönare ingår i PreVis, ett InterRegprojekt med stöd från EU-programmet Interreg Sverige-Norge och från Västra Götalandsregionen (VGR). Med start i februari 2025 testas och utvärderas drönare som streamar video/bild från olycksplats tillbaka till larmcentral och ankommande enheter. 

"Det är spännande att vara del av denna utveckling. Digitalisering kan bidra till effektivare räddningsinsatser och i slutändan rädda liv."

Vill du veta mer om hur uppkopplad teknik kan förbättra kritiska samhällstjänster och logistik? Kontakta oss på Tele2.   

Läs även om vårt senaste samarbete med Foodora och Aviant samt hur vår uppkoppling möjliggjorts genom Tele2s högpresterande 5G-nät.