Avloppssystem är avgörande för både samhällshälsa och hållbar utveckling. Trots det saknar 40 procent av världens befolkning fungerande system. I Sverige står vi inför utmaningen att modernisera och underhålla en åldrande infrastruktur.
21 januari 2025
Från enkla lösningar till avancerade system och nya utmaningar
Historiskt har avloppssystem utvecklats från enkla rör till dagens reningsverk. Redan på 1930-talet började Sverige separera dagvatten och avloppsvatten – en lösning som lade grunden för dagens system. Men många av våra ledningar och anläggningar, byggda under 1950–70-talet, närmar sig slutet av sin livslängd och behöver omfattande insatser.
En rapport från Svenskt Vatten visar att:
Det skulle ta 200 år att förnya dagens ledningsnät i nuvarande takt.
Årliga investeringar behöver öka med 40 procent, till 31 miljarder kronor.
Små kommuner, med begränsade resurser och krympande befolkning, står inför de största utmaningarna.
För att möta dessa behov krävs högre investeringar och en omställning av kommunernas VA-organisationer. Kommuner med stora avstånd, minskande befolkning och svag ekonomi står inför särskilda utmaningar. Enligt Svenskt Vatten investerades 21 miljarder kronor per år i kommunalt VA 2021, men behovet är 31 miljarder årligen de kommande 20 åren – en ökning på 40 procent, som kräver omställning av VA-organisationer och högre avgifter.
Digitalisering – en nyckel till framtiden
Manuella inspektioner är ineffektiva och resurskrävande. Här kan digital teknik bli en viktig del.
Genom investeringar i innovativa, digitala övervakningslösningar öppnas nya möjligheter att samla in data och fatta välgrundade beslut för invånarnas bästa. Grunden är att koppla upp relevant utrustning och samla in data. Se nedan exempel:
Uppkopplade brunnslock: En lösning från Kombi Ringen och CTHINGS.CO använder LTE-M-teknik för att övervaka avloppssystem i realtid i upp till 10 år utan batteribyten. Över 1 000 sådana enheter är redan i drift.
Smarta sensorer i Göteborg: Kretslopp och Vatten i Göteborgs stad ansvarar för stadens båda vattenreningsverk. De använder sensorer för att mäta funktionaliteten i dagvattendammar. AI-analyser ger insikter som förbättrar reningseffekten och möjliggör datadrivna beslut.
Med hjälp av realtidsdata kan underhåll förutses och planeras innan problem uppstår. Detta sparar resurser och minskar miljöpåverkan. Exempel på tillämpningar inkluderar:
Tidig upptäckt av läckor och blockeringar.
Optimerad resursanvändning där behoven är som störst.
Minskad användning av material genom förlängd livslängd på infrastrukturen.
Digital teknik för optimerad dagvattenhantering
Sensorteknik som mäter vattenflöden och grumlighet i dagvattendammar spelar en viktig roll för att öka kunskapen och optimera reningsprocesserna. Som Glen Nivert, strateg på Göteborgs Kretslopp och Vatten, uttrycker det:
– Online-mätningar är avgörande för att öka kunskapen inom detta område.
Vad kan din organisation lära sig av detta? Digitalisering är inte bara relevant för VA-system, utan kan också bidra till resurseffektivitet och hållbarhet i andra sektorer. Genom smarta system kan både kostnader och miljöpåverkan minska, samtidigt som verksamhetens prestanda förbättras.
2025 – året för handling
Under 2024 såg vi hur teknik och innovation kan driva den hållbara omställningen. Nu, 2025, har vi möjligheten att gå från planering till handling och använda digitala lösningar för att möta nuvarande och kommande behov.
Vi kan göra 2025 till året då vi visar kraften i innovation – inte bara för att lösa problem, utan för att skapa en framtid vi alla vill leva i.
Missa inte vårt webbinarium om hur digitalisering kan transformera framtidens vatten- och avloppssystem. Se det här och få inspiration för hur din verksamhet kan dra nytta av tekniken.
Tills nästa gång.
Vänliga hälsningar,
Linda Ekener Mägi
