Täckning och nät

Nätutbyggnad

Om täckning och basstationer

I Sverige finns redan tiotusentals basstationer utplacerade för att ge oss uppkoppling både för telefoni och för internet. Här förklarar vi hur det går till att bygga en basstation och vad som krävs.

Identifiering av nya basstationer

Genom övervakning av nätet i realtid ser vi olika trender i användarmönster. Det kan vara allt från att trafiken ökar till att vi får in rapporter om begränsningar i nätet. Det kan också röra sig om nya bostadsområden som byggs vilket kan begränsa signaler till och från existerande basstationer.

Baserat på alla informationskällor analyserar och bestämmer vi om vi behöver uppgradera eller justera befintlig utrustning, eller om vi kanske behöver påbörja bygget av en helt ny basstation.

Bygga basstationer kan ta tid

För att bygga en basstation behövs i första hand godkännande från markägaren och ett bygglov från kommunen. Det behövs även tillstånd från militären och eventuellt Luftfartsverket. När alla tillstånd är klara sluts avtal med fastighetsägaren och därefter kan bygget börja.

För att bygga en mast måste en stabil grund gjutas och vi förbereder för att resa masten. Masten levereras i sektioner som ska monteras ihop på plats. Själva monteringen brukar oftast bli klar på en dag, förutsatt att alla tillstånd, avtal och gjutning av grund för mast är klar. 

Att koppla in en basstation

Våra basstationer drivs idag med elektricitet. Beroende på var basstationen ska stå behöver vi också analysera hur elektriciteten ska dras. Ibland ligger platsen nära ett befintligt elnät och då kopplar vi upp oss där, men vid mer avlägsna platser kan vi behöva dra egna elledningar för att uppnå tillräcklig kapacitet.

Täckning och arbetet framåt

Idag täcker vårt nät 90% av Sveriges yta och 99,9% av hela landets befolkning. Basstationer är knytpunkterna som binder samman vårt nät och säkerställer att vi har täckning överallt. Vi uppgraderar löpande både hård- och mjukvara i vår utrustning, och i framtiden kommer vi dessutom kunna använda oss av fler frekvenser. Detta för att leverera ett väl fungerande nät som tillgodoser ett ökat behov av uppkoppling, oavsett var vi befinner oss.

Vi har gång på gång sett bevis för att vårt nät är av högsta klass, och vi har vunnit flera priser för både täckning och kvalitet. Men för att säkra upp kvaliteten ytterligare och se till att vi har det mest pålitliga nätet arbetar vi också med ständiga förbättringar. Nätets pålitlighet är alltid vår högsta prioritet.

Vi är väl förberedda när 5G-nätet öppnas upp och kan rullas ut i Sverige. Det handlar framförallt om att byta ut befintlig utrustning, snarare än att bygga nya basstationer. Läs mer om 5G.

Så fungerar nätet

Vad är det egentligen som påverkar hastigheten i nätverket? Här får du svaren.

Vi delar alla på nätet

Nätverket är uppbyggt av så kallade basstationer, där varje basstation täcker en viss geografisk yta. På Tele2 kallar vi dessa områden täckningsceller. Om det finns många användare samtidigt i en specifik täckningscell kan hastigheten för surfen gå ner. Det beror på att varje täckningscell har en viss kapacitet. Om bara en användare befinner sig i cellen får den all kapacitet, men är vi flera i samma cell får vi dela. Oftast är belastningen högst på kvällstid då många kopplar upp sig.

Var du befinner dig påverkar surfhastigheten

Var vi befinner oss i en täckningscell påverkar också hastigheten vi upplever. Generellt kan man säga att ju närmare basstationen vi befinner oss, desto högre hastighet får vi. Befinner vi oss i cellens mitt kan vi uppleva datahastigheter på upp till 80 Mbps (4G) eller 340 Mbps (4G+). När vi däremot befinner oss i cellens ytterkant prioriteras istället att användaren får en stabil uppkoppling och då sjunker datahastigheten.

Din närmiljö spelar in

Vår närmiljö påverkar i allra högsta grad vilka surfhastigheter vi kan få. Nätets topphastigheter uppnår vi när radiomiljön är som mest gynnsam och täckningscellens belastning är låg. Oftast når vi högst datahastigheter när vi är utomhus i öppna miljöer. Är vi däremot inomhus kan exempelvis tjocka väggar, materialval på huset och fönster vara ett stort hinder för radiovågorna, men även djupa dalar och höga berg utomhus kan påverka surfupplevelsen.

Olika frekvensband ger olika förutsättningar

Många av våra basstationer har flera olika parallella frekvensband installerade, exempelvis 900 MHz och 2600 MHz. Låga frekvenser når längre och tränger oftast bättre in inomhus, vilket ger vad vi kallar djuptäckning. De höga frekvensbanden ger högre topphastigheter, fast inom ett begränsat täckningsområde nära basstationen. Radionätverket flyttar ibland användarna mellan de olika frekvensbanden för att ge varje användare så bra förutsättningar som möjligt och för att fördela belastningen mellan banden.

Olika mobiler har olika prestanda

Olika terminaler (smartphones/surfplattor/trådlösa modem etc) är olika bra. Vissa modeller ger större chans att uppnå riktigt höga datahastigheter, medan en del modeller inte klarar alla frekvensband vilket påverkar prestandan. Funktionen CA (Carrier Aggregation) gör att vissa terminaler, som har stöd för CA, kan koppla upp sig mot flera frekvensband samtidigt vilket ger högre datahastigheter.

Intervju med Björn Lindberg – täckningsexpert på Tele2

Täckningsfrågan är komplex, och det kan vara svårt att hålla rätt på hur allting fungerar. För att göra det enklare för dig som kund har vi bett Tele2s täckningsexpert Björn Lindberg att reda ut begreppen.

Få koll på telekomspråket med vår ordlista

Basstation - Är en plats (bas) för en specifik basstation som ger mobilnätet täckning och kapacitet i den specifika täckningscellen. Kan också kallas för "site".

Täckningscell – Det geografiska område som en basstation täcker.

Datatakten – Den hastighet som data laddas ner eller upp med. I räkneexemplet ovan syftar vi främst på nedladdningshastighet.

Mbps – Megabit per sekund, måttet för att mäta datahastighet med.

MHz – MegaHertz, måttet för att mäta frekvensen av radiovågorna per sekund.

Radiomiljö – Den miljö som mobilanvändaren befinner sig i. Det kan vara på kontoret, i sommarstugan eller i tunnelbanan. Exempel på radiomiljö med bra förutsättningar för att få ut en hög surfhastighet är utomhus och nära en basstation. Exempel på sämre radiomiljö är inomhus i en byggnad med tjocka betongväggar och få fönster.

Robusthet – Stabil signalstyrka

Terminal - Med terminal syftar vi på den utrustning som kan sända och ta emot mobilradiosignaler, till exempel en mobiltelefon eller ett modem för mobilt bredband.

Aktuella driftstörningar

Vår kärna ligger i ett stabilt och säkert nät. Dock händer det ibland att vi upplever störningar och då är det viktigt att vi informerar om det på ett tydligt sätt.

I våra driftinformationskartor kan du se om det finns några driftstörningar i ditt område samt när det förväntas vara åtgärdat.