Täckning & nät

Nätutbyggnad

– Allt om täckning och att bygga basstationer

I Sverige finns redan tiotusentals basstationer utplacerade för att ge oss uppkoppling både för telefoni och för internet. Här förklarar vi hur det går till att bygga en basstation och vad krävs.

Identifiering av nya basstationer

Genom övervakning av nätet i realtid ser vi olika trender i användarmönster. Det kan vara allt från att trafiken ökar till att vi får in rapporter från kunder om begränsningar i nätet. Det kan också röra sig om nya bostadsområden som byggs vilket kan begränsa signaler till och från existerande basstationer.

Baserat på alla informationskällor analyserar och bestämmer om vi behöver uppgradera eller justera befintlig utrustning eller om vi kanske behöver påbörja bygget av en helt ny basstation.

Bygga basstationer kan ta tid

För att bygga en basstation behövs i första hand godkännande från markägaren och ett bygglov från kommunen. Det behövs även tillstånd från militären och eventuellt Luftfartsverket. När alla tillstånd är klara sluts avtal med fastighetsägaren och därefter kan bygget börja.

För att bygga en mast måste en stabil grund gjutas och vi förbereder för att resa masten. Masten levereras i sektioner som ska monteras ihop på plats. Själva monteringen brukar oftast bli klar på en dag, förutsatt att alla tillstånd, avtal och gjutning av grund för mast är klar.

Att koppla in en basstation

Våra basstationer drivs idag med elektricitet. Beroende på var basstationen ska stå behöver vi också analysera hur elektricitet ska dras. Ibland ligger platsen nära ett befintligt elnät och då kopplar vi upp oss där, men vi mer avlägsna platser kan vi behöva dra egna elledningen och det kan kosta miljonbelopp.

Täckning och arbetet framåt

Idag täcker vi 90 procent av Sveriges yta men ännu viktigare siffra är att vi samtidigt täcker 99,9 procent av hela vår befolkning. 

Vi kommer alltid att behöva basstationer för att säkerställa täckning överallt och i framtiden kommer vi dessutom att kunna använda oss av fler frekvenser. Vi uppgraderar ständigt både ny hård- och mjukvara i vår utrustning på plats för att leverera ett väl fungerande nät som tillgodoser våra kunders behov. 

Vi är väl förberedda när 5G-nätet öppnas upp och kan rullas ut i Sverige. Det handlar mer om att byta ut befintlig utrustning än att bygga nya basstationer.

Så funkar 4G-nätet

Vad är det egentligen som påverkar hastigheten i 4G-nätet? Det är nog en fråga vi alla ställt oss, speciellt när vi upplevt att surfen går lite långsamt. Vår täckningsexpert, Björn Lindberg, har svaren:

Vi delar alla på nätet

4G-nätet är uppbyggt av så kallade basstationer, där varje basstation täcker en viss geografisk yta. På Tele2 kallar vi dessa områden för täckningsceller. Om det finns många användare samtidigt i en specifik täckningscell så kan upplevelsen vara att hastigheten för surfen går ner. Detta beror på att varje täckningscell har en viss kapacitet. Om bara en användare befinner sig i cellen får den all kapacitet, men är vi flera i samma cell får vi dela. Oftast är belastningen högst på kvällstid då många kopplar upp sig.

Var du befinner dig påverkar surfhastigheten

Var vi befinner oss i en täckningscell påverkar också hastigheten vi upplever. Generellt kan man säga att ju närmare basstationen vi befinner oss, desto högre hastighet får vi. Befinner vi oss i cellens mitt kan vi uppleva datahastigheter på upp till hela 80 Mbps (4G) eller 340 Mbps (4G+). När vi däremot befinner oss i cellens ytterkant så prioriteras istället att användaren får en stabil uppkoppling och då sjunker datahastigheten.

Din närmiljö spelar in

Många har nog sitt favorithörn i lägenheten eller en speciell bergsknalle på landstället. Sanningen är att vår närmiljö i alla högsta grad påverkar vilka surfhastigheter vi kan få. Nätets topphastigheter uppnår vi när radiomiljön är som mest gynnsam och täckningscellens belastning är låg. Oftast når vi högst datahastigheter när vi är utomhus i öppna miljöer. Är vi däremot inomhus så kan exempelvis tjocka väggar, materialval på huset och fönster vara ett stort hinder för radiovågorna, men även djupa dalar och höga berg utomhus kan påverka surfupplevelsen.

Olika frekvensband ger olika förutsättningar

Många av våra basstationer har flera olika parallella frekvensband installerade, exempelvis 900 MHz och 2600 MHz. Låga frekvenser når längre och tränger oftast bättre in inomhus och ger vad vi kallar djuptäckning. De höga frekvensbanden ger högre topphastigheter men inom ett mer begränsat täckningsområde nära siten (basstationen). Radionätverket flyttar ibland användarna mellan de olika frekvensbanden för att ge varje användare så bra förutsättningar som möjligt och för att fördela belastningen mellan banden.

Olika mobiler har olika prestanda

Olika terminaler (smartphones/surfplattor/trådlösa modem etc.) är olika bra. Vissa modeller ger större chans att uppnå riktigt höga datahastigheter och en del modeller klarar inte alla frekvensbanden vilket påverkar prestandan. Under 2016 har vi aktiverat en funktion som heter CA (Carrier Aggregation). Det gör att vissa terminaler, som har stöd för CA, kan koppla upp sig mot flera frekvensband samtidigt vilket ger högre datahastigheter.

Intervju med Björn Lindberg – täckningsexpert på Tele2

Täckningsfrågan är komplex, och det kan vara svårt att hålla rätt på hur allting fungerar. För att göra det enklare för dig som kund så har vi bett Tele2s täckningsexpert Björn Lindberg att reda ut begreppen.

Björn passar också på att förklara varför vissa kan uppleva att det går snabbt och andra tycker att det går långsamt när man mobilsurfar och vilka faktorer som kan påverka täckning och surfhastighet.

SVÅRT ATT HÄNGA MED?

Få koll på telekomspråket med vår ordlista.

Basstation - Är en plats (bas) för en specifik basstation som ger mobilnätet täckning och kapacitet i den specifika täckningscellen. Kan också kallas för "site".

Täckningscell – Det geografiska område som en basstation täcker.

Datatakten – Den hastighet som data laddas ner eller upp med. I räkneexemplet ovan syftar vi främst på nedladdningshastighet.

Mbps – Megabit per sekund, måttet för att mäta datahastighet med.

MHz – MegaHertz, måttet för att mäta frekvensen av radiovågorna per sekund.

Radiomiljö – Den miljö som mobilanvändaren befinner sig i. Det kan vara på kontoret, i sommarstugan eller i tunnelbanan. Exempel på radiomiljö med bra förutsättningar för att få ut en hög surfhastighet är utomhus och nära en basstation. Exempel på sämre radiomiljö är inomhus i en byggnad med tjocka betongväggar och få fönster.

Robusthet – Stabil signalstyrka

Terminal - Med terminal syftar vi på den utrustning som kan sända och ta emot mobilradiosignaler, till exempel en mobiltelefon eller ett modem för mobilt bredband.

Aktuella driftstörningar

Vår kärna ligger i ett stabilt och säkert nät. Dock händer det ibland att vi upplever störningar och då är det viktigt att vi informerar om det på ett tydligt sätt.

I våra driftinformationskartor kan du se om det finns några driftstörningar i ditt område samt när det förväntas vara åtgärdat.